torsdag 11 februari 2016

Sjalsuccé med lite magknip

Ja, vad säger man?

Jo, Mia och jag är oerhört glada över all uppmärksamhet som vår Allers-sjal Diamonds in the Sky har fått. Och vi är helt överväldigade över alla trevliga telefonsamtal med Allersköpare och prenumeranter som vi haft kring beställningar av garnpaket. Vi har fått massor av beställningar.


Suddiga bilder tagna i halvmörker igår.

Trots detta har jag ont i magen. Har hållit på i ett par dagar med att hitta en lösning på leveransproblem nämligen. Lana Grossa har underkänt en leverans från spinneri och restar den vintervita färgen. Troligen kommer inte garnet in till lager förrän i maj!!!!!
Min första tanke var att ringa beställare och fråga om en vit sjal skulle kunna vara acceptabelt men inte heller vitt garn fanns i lager.
Jag gissar att ni förstår orsaken till magknipet.

Nu har vi efter flera samtal fram och tillbaka mellan Tyskland och Sverige kommit fram till att en ny färg är så nära vintervitt som vi kan komma. Garnet kommer att skickas imorgon och i början av nästa vecka får jag det och kan godkänna eller förkasta.

Under förmiddagen har jag skannat halva världens garnutbud men hittar inga alternativ. De flesta tunna merinogarner är runt 175m/50g men Cool wool baby är 220m/50g och det är en viss skillnad.
Antagligen skulle man behöva gå upp ett halv nummer på stickorna och då blir sjalen större. Usch nej, det vill vi inte ställa till med. Vill inte ens tänka på det. Stoppar just nu huvudet i sanden och inväntar nästa vecka.

Hjälp mig nu med att hålla alla tummar som finns eller att sätta kryss i tak eller vad sjutton som helst som krävs, för att garnet som kommer är så nära orginalfärgen att det är ok.


onsdag 3 februari 2016

Birch - sjal med hängen

Ibland händer allt samtidigt. Och på det sätter var hösten lite hektisk med 3 olika mönster till Allers som skulle designas, stickas upp och skrivas ner.

Designuppdrag åt Allers har ibland ett ursprung i en idé som jag presenterar och ibland en förfrågan från deras sida. Diamonds in the Sky var ett exempel på det förnämnda medan Birch är ett exempel på det sistnämnda. Jag fick helt enkelt en förfrågan på om jag ville designa en "enkel och lättburen sjal". Inga mer restriktioner mer än en garnidé. Jag fick fria händer i övrigt. Länge hade jag två garner som jag tänkte använda ett merinogarn och ett mohairgarn, båda i samma färgskala.



Precis som med Diamonds in the Sky så ville jag verkligen tänka lite utanför de vanliga ramarna. Jo, jag skulle kunna tänka mig att använda samma uppbyggnad som i sjalen Hitchhiker av Martina Behm, dvs att öka på varje varv i ena sidan och minska på vartannat varv i andra sidan men då med någon twist.

Funderad då på hur sjalen skulle bli om man helt enkelt vände tillbaka och minskade i den sidan man tidigare ökat och ökat i den man minskat?? Och kanske inte göra ökningar och minskningar så tätt?

Efter lite ritande och provstickande så började jag närma mig en modell som jag tycker borde vara lättburen. Och om man som jag är född med ett vattenpass i huvudet, i alla fall enligt min käre make, så är lättburet ofta något hyfsat symmetrisk.


Detta blev utgångspunkten till sjalen. Väl igång så lade jag in några partier med hål och strukturmönster. Men tji fick jag för det luddiga garnet. Testade flera gånger men det gick helt enkelt inte. Jag la det åt sidan och tänkte att då plockar jag väl in det på kanten. Lite fluffigt innerst och kanske ett yttervarv av det släta garnet.



Inte där heller..... Det var helt enkelt så att sjalen inte skulle ha någon större kant. Den skulle ju bara ha en ytterst osymmetrisk kant med hängen. Placerade precis var man ville och hur långa eller korta som man hade lust till.  När det beslutet var taget så var sjalen Birch klar!