Det bidde ett par mobilfodral

Maken lyckades förlägga sitt klassiska mobilfodral i sommar och började titta efter något nytt.
Själv var jag i behov av att bryta mönstret och virka lite i stället för sticka.

Så det började med ett mobilfodral till makens Iphone. Men så snart det var klart så började jag på ett till min egen mobil. Jag har ju en lite äldre modell men det gäller ju bara att göra ett par luftmaskor färre när man börjar. Sedan mäter man ju enkel när fodralet känns lagom och sitter som en smäck på mobilen.

Jag har virkat med Lana Grossas häftiga Secondo. Iphonefodralet gjordes med virknål 1,75mm men sedan bytte jag till 2mm när jag gjorde mitt. Fodralen blir fasta och smiter fint åt kring mobilen. Du behöver inte sätta någon knapp!

Secondo har jag hemma i marinblå, vit, mossgrön, orange, grå, rost och djuplila. 55% bomull, 25% polyamid och 20% silke.

Nej, det går inte!

I sommar tycker jag att jag haft problem med att få stickningen att flyta på ordentligt på grund av att jag varit tvungen att ha en nagel/fingertopp tejpad varje dag. Igår åtgärdades det problemet men nu har jag ett nytt! 

Får dock mindre bandage i eftermiddag men det blir nog några dagar utan stickning. Abstinens är dagens ord.

Testing, testing

Under vårsemestern i Laos blev jag av med mitt mobilfodral. Med det i åtanke så bestämde jag mig för att testvirka i Lana Grossas Secondo.
Hittade på Ravelry att man använt 1,75mm virknål till börsar andra småsaker.

Igår testvirkade jag under hela HIF's match.

Ena sidan blev bara fm i bakre maskbågen medan jag på den andra sidan gjorde ett mönster med nedtag i varv nedanför.

Vet inte om det är färgskillnaderna som gör att jag gillar den brandgula sidan bäst. Den gråa blev grå....

Garnet är häftigt att virka i. Med 1,75 blir det mycket fast. Funderar på att även prova 2mm virknål.

Uppstickaren 2012 - modellerna tar form

Nu är jag på gång. Definitivt!

Mias och min modell till veckotidningen är klar. Hela mönstret är korrekturläst av flera personer. Men roligast av allt är att ett par personer på tidningen redan har börjat sticka sina koftor. De kunde inte vänta till tryckningen av tidningen. Det tar Mia och jag som ett väldigt gott betyg. Dessutom är det ju ett suveränt tillfälle för teststickning.

Koftan kommer att finnas  med på Uppstickaren 2012 men till det eventet skall Mia och jag skall ta fram fler modeller, fast då jobbar vi var för sig. Mia ligger lite före mig i planeringen och uppstickningen och det har stressat mig lite.
Resan upp till Paul Simons konsert i Stockholm förra helgen gav dock skjuts åt ett av min projekt.

Status just nu är att två saker är färdigstickade, en av dem har färdigt mönster och ytterligare en sak är påbörjad. Dessutom är tänket klart för den fjärde designen.

Jag kommer att sprida min stickning över garner från flera leverantörer. Hitintills har jag använt lingarn, pälsull, merino och är inne på mohair. Kul!! Sista modellen blir i lös-spunnen ull.

Trevlig beställning

För ett tag sedan packade vi lite sjalkit som limited edition. Hos oss innebar det ett kit i varje garnkombination. Igår hörde en kund av sig och bad mig göra ett par kit i brandgult /rost eftersom de vi tidigare gjort hade blivit sålda.

Efter lite plockande så mailade jag över två bilder.

Jag gillar båda, sa kunden. Jag tar dem.

Nu har jag packat ett stort paket och skickar snart iväg det. Ett mail och ett samtal som gjorde en hel dag:)

Jag bara måste beställa

Kunden E var inne och med i handväskan hade hon en jättetrevlig bok som jag just nu håller på att beställa på nätet. Den heter "Meditations for women who knit too much" och är skriven avStephanie Pearl-McPhee.

Vad sägs tex om denna sida? 

Är det inte precis det här vi konstaterar stup i kvarten, eller?

Generös kassörska

Underbara väninnan K ryckte igår in och hjälpte mig i butiken när jag var tvungen att åka till Malmö. K kallar det för att vakta affären men det är till att underskatta insatsen. Hon är verkligen på hugget och servar med liv och lust.

När jag kom tillbaka efter Malmöbesöket så sa K. -Bra, nu kan vi reda ut allt jag ställt till med.

Det visade sig att jag inte riktigt visat alla funktioner i kassasystemet så när K "råkat" kolla priset på en vara,  hade hon inte sett någon annan utväg att bli av med det inslagna än att själv plocka fram ett kontokort och betala varan. Detta hade hänt vid två tillfällen så när jag kom tillbaka fick vi anledning att träna på återköp med signering av kunden (i detta fallet K själv).

Det kalla jag en generös kassörska. Och inte hade hon ställt till det. Hon hade varit till ovärderlig hjälp. Dagen hade varit trevlig och hon berättade om trevliga samtal hon haft med turistande kunder.
Peppar, peppar. Jag tror inte hon blir svår att övertala någon mer gång.