Höst

Det har varit lite tyst på bloggen på senare tid. Anledningen är att Tant Thea nu fokuserar på Facebook och på Instagram. Ni hittar mig som Tant Thea på facebook och tantthea på instagram.

Båda ställena är lätta att uppdatera och jag känner att jag snabbare når er än att jag ska sätta mig och blogga.

Det senast inlägget på facebook gör reklam för ett "lyxigt stickcafé" den 2:a dec. Vi kombinerar stickning med annan njutning. Min granne Syster Susis Älvafötter och jag kör en kombinerad kväll med extraerbjudande. Hos mig stickar vi och smuttar på glögg och pepparkakor och hos Syster Susis Älvafötter får ni en avslappnande fotmassage och en fotanalys (30 min) samt förfriskning och något litet tilltugg.

Stickcaféet håller på mellan 18 och 20.30 och ni tassar över gatan två och två för behandling. Hela kvällen kostar 290kr (ord pris fotmassage 320kr för 30 min).

Vi kommer att kunna erbjuda plats till 10 intresserade så skynda, skynda!

Bindande anmälan och förskottsbetalning gäller.

Ett par stickor har stannat.

Idag när jag läste tidningen blev jag alldeles bestört.
Min alldeles fantastiska uppstickerska Kerstin har gått bort.

Första gången vi träffades handlade vår diskussion om översättning av stickmönster. Kerstin ville testa att köra ett översättningsprogram på ett stickmönster som tyvärr inte fanns på svenska. Hon hade varit verksam inom tryckeribranschen och hade kontakter. Översättningsresultatet blev inte så bra men ur diskussionerna växte ett samarbete.

Under ca tre års tid har Kerstin stickat många plagg åt butiken. Hon hade alltid en klar och stark uppfattning om mönster eller garn. Efter den svarta västen så deklarerade hon "aldrig mer svart med mönsterstickning", efter babytröjan sa hon "härligt bomullsgarn".

Den gröna Skappeltröjan blev stickad i början av sommaren. Den blev faktiskt inlämnad halvfärdig för Kerstin ville inte ha den liggande när hon blev sjuk och behövde vård. Efter ett tag hämtades den igen och kom tillbaka färdigstickad. Nu när hösten närmade sig väntade jag på att Kerstin och hennes man Gunnar skulle titta in för att hon skulle skaffa nya projekt till stickkorgen men tyvärr blev det inte så.

Skappeltröjan blev den sista plagget som Kerstin stickade till Tant Thea.

 .

Kontrollfreak - that's me

Alla vet hur det är när man flyttar. Allt börjar strukturerat och man börjar med glas och sedan packar man alla böcker. Lådorna märks och man tycker att kontrollen är total. Men förr eller senare så kommer man till det där sista småttiga. Det som inte passar ihop med något och till sista har packningen övergått till att bli i plastkassar... Visst är det bekant?

Det här förloppet är naturligt i alla flyttsammanhang även för garnbutiker. Tyvärr.

Hos oss hamnade garner blandat i plastbackarna. Vi hade bråttom och behövde bli klara för att öppna.

Om man betänker att jag har ett tämligen stort kontrollbehov så förstår man att de två månaderna som förflutit ibland har frestat på. Jag har vetat att jag haft garn men jag har ibland inte hittat det. Usch!

Förra veckan och denna veckan har större delen av höst/vintergarnerna kommit. Tretton stora lådor. Och med dem kom det naturliga tillfället att plocka igenom allt och sortera allt.

Till min hjälp har jag haft My-Louise. Vi träffades när Mia och jag arrangerade Uppstickaren och My-Louise gick Estetprogrammet och visade upp sitt garnprojekt på "Cat walken".

Efter 2 dagar har nyheterna hittat sina platser i hyllan och allt annat har strukturerats. Nu till sist blev det tom tid till att gå igenom mönster och sortera ut gamlingar till reabacken.

Mission completed! Mitt kontrollbehov är tillfredsställt för denna gången!

I farmor Theas och farfar Thorvalds fotspår

Min farmor Thea var 17 år gammal när hon träffade min farfar Thorvald. Han var lärarstudent från Fjällbacka. Hade växt under lite svåra förhållanden i och med att hans far tidigt for till Amerika. Han hamnade mellan två familjer. Var inte inne i sin mors nya och inte i sin fars nya när han efter många år återkom till Sverige igen. Farmor var från Filipstad och det var där de träffades. De blev blixtförälskade. Så snart han var klar med lärarexamen så gifte de sig. Då var farmor var precis 18 år fyllda.

Teresia och Thorvald Olsson

Farfar fick sin första tjänst i Långåsens skola 1922. De hade det knapert för farfar hade tagit lån av en släkting för att kunna studera och de pengarna krävdes tillbaka fortare än kvickt. För att dryga ut lärarlönen skrev han för lokaltidningen och var aktiv i jordgubbsodlarförening. Han älskade att skriva. Han har vid något tillfälle beskrivits som poet och jag kan tänka mig att han inte var till så stor nytta med det praktiska. Farmor och farfar fiskade en del och farmor var den som fick få vardagen att gå ihop. Hon bytte fisk och bär mot mjölk och kött.
Farmor fixade och donade. Hennes konstnärliga ådra lyste igenom och när barnen blev lite äldre tog hon en korrespondenskurs i teckning för hon ville lära sig grunderna. Skolan och vägen ritades av ur olika vinklar när hon tränade perspektiv och jag har ett teckningsblad inramat där hon tränade att rita näsor. Stora, små, rakt framifrån och från sidan.

Långåsens skola

Lärarbostaden

Här växte tre söner upp och pappa och hans yngste bror blev också folkskollärare. På 50-talet kom en ung lärarinna till skolan. Hon träffade givetvis yngste sonen i lärarfamiljen när han var hemma på besök och blev senare min faster.

Långåsens skola var i bruk till mitten av 50-talet och när den lades ner fick farfar tjänst i Svartå. Det var då som även farmor trädde in i skolans värld. Hon var syslöjdslärare och på kvällar höll hon porslinsmålningskurser. Hon älskade att lära ut allt hon kunde.

När jag tänker tillbaka på farmor så hade hon alltid något projekt igång. Hade hon målat en lampfot så behövdes en lampskärm, då gjorde hon en sådan. Det var varmt och hon behövde en solhatt, då sydde hon en. Vi skulle ha kaffegäster och duken så tråkig ut. Då kunde hon bre ut den på marken och hälle batikfärg i vattenkanna och vattnade duken med batikfärg och skapade på det sättet fantastiska mönster. Hon var trött på att måla sina berömda bondrosor på porslin och så lät hon porslinsfärg rinna inuti skålar och efteråt satte hon guldkonturer på det figurer hon tyckte sig se i färgmönsterna. Hon ville ha något att sitta på nere vid sjön. Då tog hon en låda och gjöt en pall. Inget var henne främmande. 

Jag har en klänning hängande i garderoben som hon sydde till min mamma en sommar. Hon köpte lite sammetstyg tog några mått och sedan började hon dekorera tyget med blommor i vax, färgade tyget och tog bort vaxet och sydde en jättefin klänning. Tyvärr är jag mycket längre och större än vad min mamma var annars hade jag mer än gärna använt klänningen.

På 40- och 50-talet köpte farmor och farfar ett torp och lite mark några kilometer från lärarbostaden. Farfar odlade och sålde både äpplen och jordgubbar och marken gav fiskerätt i sjön.  Det är här som min familj fortfarande har sina sommarrötter. Vi släktingar lever sida vid sida på den marken som numera innehåller mer än ett hus. Vi njuter av sjö, fiske och bad och vandrar i Theas fotspår på mer än ett sätt. 

Och det är här på vid Nysunds kyrka i Åtorp som vi sätter bondrosor på hennes och farfars grav. Kyrkogården ligger alldeles intill Letälvens kant och kyrkan är en fantastisk gammal träkyrka klädd med tjocka tjärade spånor. Doften är otrolig en varm dag. 

 

Inspirerande kund och sista flyttaktiviteten.

Har en Norotokig kund ifrån Laholm. Hon har alltid nya idéer till projekt som poppar upp och jag blir lindrigt sagt inspirerad. Just nu är det koftor som virkas.

Kofta nr 1 är så gott som klar. Fattas bara lite kring halsen. Men vilken ljuvlig skapelse i Noro Taiyo 4ply. En energikick av färger. Storgillar!

Kofta nr2 är ljus i olika nyanser. Den är gjord med sexkant som startar i ärmhålet och växer utåt.

Vi funderar på om det kan vara ett uppslag till en kurs i höst. Någons om känner att det skulle vara kul att lära sig virka sådan? Mycket användbart som barnmönster för när ärmarna blivit lite för korta så är det enkelt att virka på ett par varv både i nederkant på bålen och på ärmarna.

Nu är Tant Thea helt flyttad. I måndags storstädade jag gamla butikslokalen och överlämnade nycklarna till hyresvärden på kvällen.
Har en underbar känsla av att det var helt rätt beslut att lämna lokalen. Faktum är att jag inte hade tendens till tår i ögat under hela den processen. Snarare tvärt om, faktiskt.

Måste visa en superförbättring som kommit i och med flytten. Mitt dokumentskåp. Min bror hade lagt ut sitt dokumentskåp på blocket men tog bort annonsen när jag visade intresse. Nu drar man bara ut en låda, letar fram mönsterhäftet och plockar upp. Tidigare lyfte men fram en tung tidskiftsmapp, letade och lyfte tillbaka. En avsevärd förbättring!

Tänk om tänk nytt

Människans hjärna är en fantastisk skapelse. Den bearbetar och processar problem utan att man vet om det.
Dagens bevis är att jag upplevde att vi hade ett problem med att vi fattades några meter vägg för att kunna hänga upp kidmohair, cool wool, Geilsk. Alla de där runda nystanen som finns i massor av färger men som man bara vill ha ett visningsnystan framme av.
I morse när jag vaknade hade min hjärna en lösning!
Såg här ser den ut. Hugo handlade och sedan skruvade vi ihop den sent i eftermiddags. I morgon bitti skall jag fylla den med alla fina nystan. Maximalt utnyttjande av golvyta när väggyta saknades.

Annars har det varit en dag med väldigt uppdelade arbetsuppgifter. Anna-Maria hade ansvar för att uppdatera en laddningfil med inventeringsresultatet. När hon tog tåget upp mot Lidköping kom Malin Nilsson in och hjälpte till ett tag och när Malin gick återstod inte mycket och det som är kvar skall jag slutföra imorgon.

Viktoria och Lea har fyllt hyllorna med de sista garnnystanen, satt upp dekor på disken och städat och jag och Frida har plockat med mönster, inventerat stickor mm.

Ett par timmars jobb imorgon och vi är redo att öppna kl 11!!

Det är med stolthet jag låser upp portarna. Det har blivit så fint!!

Glöm inte att du kan få rabatt om du virkat/stickat rutor att pynta stupröret utanför butiken med.

I anletets svett

Inatt snurrade tankarna ett tag och jag kände en malande oro över att vi inte skulle bli färdiga med flytten i tid och att jag eventuellt skulle vara tvungen att hålla stängt på måndag.

Idag har vi jobbat från morgon till kväll och när vi lämnade butiken var jag full av förtröstan.

Vi hann massor idag. I princip allt garn, resten av hyllorna, kassasystemet, mycket stickor och lite småplock har burits över. Det mesta av garnet har hittat sin plats i hyllorna.
Idag tror jag att mina medhjälpare tröttnade på att höra mig säga -"jag är så glad att jag tog foto på alla hyllorna....". Anledningen syns på någon av bilderna. Vi hade nämligen fusklappar upptejpade för att slippa tänka färgkoordinering och hylldisponering i onödan. Funkade utmärkt.

Eftermiddagen förgylldes av en fantastisk rabarberpaj som levererades av Anna-Marias mamma Berit. Tack Berit!
Idag kom Josefins mamma Elisabeth och hjälpte till. Detta direkt efter att ha haft huset i Lund fullt av studentfirande torsdags. Jag är djupt tacksam!

Panorama tidigt på dagen

Viktoria och fusklapparna

Det börjar bli öde

Full aktivitet

Panorama sent på dagen

Nystan efter nystan...

Nu är vi mitt i flytten. Vi räknar nystan, transporterar nystan, transporterar hyllor, stryker rödcederolja i bakkant på hyllor och sist men inte minst så stoppar vi tillbaka nystanen i hyllorna när de funnit sin plats i nya lokalen.

Efter två hektiska dagar hoppas jag att vi är cirka halvvägs. Mycket är flyttat och har kommit på plats men mycket återstår.

Imorgon inleds dagen med en lika udda hylltransport som vi genomförde två av idag.
Stor tack till Peter Ohlén för att du kom och hjälpte Hugo med att lyfta.

Vet inte hur jag skulle klarat mig utan Viktoria Falk, Anna-Maria Ohlén, Frida Aspman, Josefin Sjöberg, Elisabeth Sjöberg, Karin Berglund, Holger Bjerremand, min käre make, min svärdotter Lea, min son Hugo. Tack alla för att ni på olika sätt hjälper till!!
Imorgon tar vi nya tag:)

Tips på vad man kan göra när Tant Thea har flyttstängt

Nu är det bara tre dagar kvar innan vi stänger för att flytta alla våra garnnystan till den nya butikslokalen på S Storgatan 14.
Vi har alltså flyttstängt tors - lördag denna veckan och öppnar den 16:e juni på nya adressen.

Tre dagar utan tillgång till Tant Thea..... Vad gör man då?
En trevlig grej kan vara att tjäna ihop till rabatt på garninköp, eller hur?

Tant Thea har ett fult och tradigt stuprör framför den fina nya lokalen. Det skall kläs in med rutor och blommor. Stickat eller virkat. Vill du vara med och bidra?

Om du av dina restgarner, du vet de där som alltid finns och tynger i samvetet, skapar rutor/blommor så ger det rabatt på ett garninköp hos Tant Thea. Rutorna /blommorna måste vara minst 8cm i sida /diameter

2 rutor/blommor ger 5% rabatt på ett köp
4 rutor/blommor ger 10% rabatt på ett köp
6 rutor/blommor ger 15% rabatt på ett köp

Erbjudandet gäller 16:e - 30:e juni.

Verkar som om det var meningen

När optikern på S Storgatan stängde sin verksamhet så fick jag möjligheten att köpa deras 60-talsdisk. Den har levt en lite udda tillvaro hos Tant Thea och har inte kommit till sin rätt.

Idag har "vi" (maken och yngste sonen) burit över den till nya lokalen och nu förstår jag att det var en mening med att jag skulle köpa den disken. Nu hittar den sin plats 10m längre söder ut i stan än den tidigare varit under 50 år.

Den kommer att bli så bra. Nu kommer lådorna att vara utmärkta för att visa uddasaker. Sjalnålar, fina stickset, saxar mm.
Imorgon skall jag köpa bänkskivor och då skall vi bygga hörnan. Inga räta vinklar i ett hus från 1700-talet så här får det måttsågas.

Finaste butiksskylten!

Nu har jag godkänt korrekturen. Och i nästa vecka är den på plats.

Jag är så glad att Mia sa att det var ok att använda "Uppstickarloggan", av Irma Skjöth Hedlund, till skylten. Den passade ju så otroligt bra!!

Tadam... och vinnarna är...

Först hällde vi ner alla lotterna i farmor Theas handmålade urna.

Sedan drog Theas son en vinnare.

Och det blev Agneta Jalasjoki som vann det fina sticksetet med Karbonz limited edition från KnitPro.

Stort grattis Agneta!

Jag använde slumptalsgeneratiorn i excel för att dra vinnare bland dem som delat inlägget med tävlingen på facebook samt svarat rätt på frågan.

Två vinnare som var och en får ett presentkort på 200kr att handla för antingen i butiken eller webshopen.

Vinnare blev:

Nina Bager och Annelie Storbjörk!

Grattis!

Den stora garnfesten och den stora flytten

Oj vad tiden rinner iväg! Sommaren har kommit, växtligheten prunknar, kvällarna är ljusa och i min lilla butik börjar det bli varmt.

Jag längtar! Längtar till nya butikslokalen. Vet att det är ett hästjobb att byta lokal och maken och jag lider inte precis brist på sysselsättning, men det kommer att bli så bra. Jag vet det.

Innan jag slog till och bestämde mig för den nya lokalen hade jag en klassisk plus/minuslista. Betade av den ena detaljen efter den andra. Läge, handikappvänlighet, mysfaktor, uppvärmning vinter, ventilation sommar, plats till café/kursbord, golvbeläggning, lagermöjlighet och inte minst månadskostnad. Det blev 9-0 till att flytta. Enda "minuset" vi kom på var jobbet. Inte blev beslutet sämre av att jag lyckades parera in så att det endast blev två månader med dubbel hyra.

Idag har jag varit och köpt vägg och takfärg och med lite tur och skicklighet så skall vi hinna göra det arbetet i helgen. Maken har erbjudit sig att måla när jag har butiken öppen imorgon. Om drygt en vecka kommer vår pålitlige elektriker och då sätter han upp mina spottar i nya lokalen. Sedan börjar den verkliga nerräkningen.

Med tanke på flytten så är det ett strålande tillfälle att ha en rejäl REA. På måndag börja ju "Den stora garnfesten" och då börjar Tant Theas flyttrea. Det kommer att finnas många baljor med reagarn, både sommar- och vintergarn, alla till bra reapris.

Vad är då "Den stora garnfesten"? Jo, vi är ett antal garnbutiker som gått samman och som vill slå ett slag för fackhandelns överlevnad. Garn finns att köpa lite överallt men servicen och fackkunskapen finns hos den riktiga garnbutiken, eller hur? Så under nästa vecka finns det många härliga garnerbjudanden och andra trevligheter hos alla oss som medverkar.

Om man går in på fb-sidan hittar man en tipsrunda där svaren finns att finna på de medverkande butikernas hemsidor. Fina vinster finns för rätta svar!

Så lika men ändå så olika

När man har haft besök av Astrid är man alltid lika inspirerad att blanda garner och jag hade ett nytt garn, Liseta, som jag gärna ville testa. Ville bara hitta ett mönster som inte krävde allt för mycket tänkande och kalkylerande från min sida och som helst skulle bli klart under en helg mellan uppdrag 1 och 2 till veckotidningen. Det där dilemmat som jag bloggade om sist.

Jag plockade ihop en färg Noro Taiyo sock och en färg Liseta från BC-garn och det här är resultatet. Tror det kan bli en riktig favorit. Åtgång 3x50g Liseta och 100g Taiyo sock. När garnet Taiyo tog slut fortsatte jag helt sonika med dubbel Liseta till även den tog slut. Kragen blev nog marginellt kortare än på mönstret.

Den är stickad efter detta mönstret ut Lana Grossa magasinet. Så enkel och så snygg! Så lika men ändå så olika.

Och för den som inte gillar grönt så finns det fler fina kombinationer man kan använda!

Hönan och ägget

Ibland tar man på sig mer jobb än vad man kanske borde. Just nu har jag varit inne i en period då det känts så. Har suttit och stickat på ett arbete till en veckotidning och samtidigt suttit och haft tankarna på vad jag borde stickat till butiken. Stickar höststickning och borde sticka sommarstickning. Klokt? Kanske - kanske inte.

Mia och jag har fått förfrågan på ett par större projekt och ett lite mindre. Det mindre gjorde Mia klart för ett tag sedan och jag var väl egentligen bara inblandad som bollplank och korrekturläsare.

Båda de två större skall stickas i alpacka och då är rollfördelningen solklar. Jag stickar. Inget att be för. Mia är nämligen allergisk mot alpacka. För att inte all mönsterkonstruktion skall hamna på hennes bord så erbjöd hon sig att byta tjänster med mig, eller stickning i det här fallet, det är ju så populärt nuförtiden. Hon stickar till butiken i sommargarn. Så snart hon gav mig det erbjudandet så försvann lite av tyngden på axlarna.

Igår var det dags för att sätta ihop och kontrollräkna mönster och mönsterdiagram till första projektet. Och det är nu som jag kommer in på inspiration eller hönan och ägget.

Vi har nämligen så fantastiskt samarbete. Vi vet egentligen aldrig vem som kom med lösningen eller idén, för innan vi vet ordet av så har något bollats fram och tillbaka några gånger och vips så är det klart. Vem som gjorde vad eller sa vad, har ingen betydelse.

Igår hände detta först när vi satt med mönsterdiagrammet och ville få det riktigt tydligt. Vi flyttade rutor och flyttade tillbaka. Flyttade igen och till slut satt det. Tydligt och klart. Vems lösning det blev? Ingen aning.

Andra gången hände det när vi satt och diskuterade det andra stora stickprojektet till veckotidningen. Faktum är att vi har kniven mot strupen för allt skall vara klart 1v in i juni. Med andra ord inte mycket tid för att ångra sig och behöva sticka om. Vi pratade lite fram och tillbaka om konstruktionen, om helheten och om detaljerna. Vi var inte helt nöjda med våra tankar kring de sista detaljerna som ju ger finishen. Så helt plötsligt säger Mia något, jag säger att tanken är bra men så blir det inte när man stickar och så slänger jag ur mig en snarlik lösning som Mia replikerar på och så vips har vi en klar lösning som vi båda tror på.

Efteråt vet vi inte vad som gav vad eller vad som var hönan eller ägget eller vem som inspirerade eller vem som blev inspirerad.

Vi vet bara att det är så fruktansvärt roligt att jobba ihop!!

Tant Theas näst steg

Dags att ta nästa steg. Trivs med butiken, trivs med kunderna, trivs med garnerna men lokalen kunde vara bättre.

Idag har jag fått nycklarna till Tant Theas nästa hemvist. Det blir en flytt på ca 70m. Upp till nästa riktiga gata och in i ett fantastiskt hus med anor från 1700-talet. Spröjsade fönster, bra butiksyta, riktigt lager och pentry och en fin bakgård.

Nu skall det bara planeras. Som fd planeringschef så tänkte jag inventera samtidigt. Som sagt, lite planering, lite elektriker, lite färg på väggarna sen bär det iväg.

Runt mitten av juni så skall allt vara klart. Uppdaterar med fler bilder längre fram.

Masklös påsk

Lediga dagar och semesterresa kräver bra planering på resestickning. De sista dagarna innan vi skulle åka iväg funderade jag och funderade lite till, på vad jag skulle plocka med mig i stickväg. Som alltid så kändes det beslutet viktigare än vilka kläder som skulle packas ner eller om allt till necessären skulle komma med. Till sist hejdade jag mig och tog med endast en stickning och det blev lintröjan som jag påbörjade under resan i Namibia. Fem dagars ledighet och massor av tid. Var helt inställd på att den skulle bli färdig och att jag efter det skulle sitta och rulla tummarna på den ena uteserveringen efter den andra.

Vid ringen finns mycket trevlig "gelateria" och supertrevlig restaurang med "degustazion menu". 

Vår minisemester gick till Rom. En stad som jag och maken besökte på 80-talet och då med synnerligen tunn plånbok. Så tunn att vi inte ens kostade på oss att gå in och besöka Colosseum. Har ett svagt minne av att vi stod på tå och försökte titta in mellan stänger i en grind. Att ingen av våra söner eller svärdöttrar heller hade varit där gjorde att det lockade desto mer.

Första dagen sprang jag på en garnaffär under vår jakt på glasservering. Körde in huvudet och kom fram till att jag inte blev så inspirerad. Men jösses vilken ordning och reda. Tänk om man bara hade haft så många färger att hålla reda på. Dessutom finns det väl inte en kund som skulle våga drista sig till att plocka ut garner ur hyllan när de ligger så perfekt uppradade.

Rom är en väldigt greppbar storstad. Inte gigantisk och rätt så lätt att få kontroll på. Visst har vi åkt en del tunnelbana men mest har vi strosat bland massor av folk, det var ju trots allt påsk. Hiskelig tur att vi inte valde att åka nästa helg. Då är det kanonisering av två tidigare påvar och ännu mer folk som reser dit.

Resan var inramad av två födelsedagar. Äldste sonens på Skärtorsdagen och min egen på annandagen. Med mycket smusslande hade maken och sönerna smugglat med vår fula födelsedagsmugg som vi alltid serverar morgonté eller kaffe ur och flaggan som brukar stå intill på morgonbrickan. Denna morgon var muggen fylld té istället för blaskigt italienskt bryggkaffe. 

Helgen försvann alldeles för fort och så känns det ju alltid när man har härliga dagar med hela familjen.

Stickningen då?

Inte en maska faktiskt, om man inte räknar in flygresan dit och hem. Och det var kanske meningen. Mina söner fick uppleva en mamma som var helt närvarande vid fikapauser. En ny upplevelse kanske?