onsdag 28 december 2011

Att använda rester

kan vara bra i jultider. I mitt fall gällde det rester efter Boleron med stort B. Jag hade finull över i alla möjliga färger och inför vår kurs i dominostickning så bläddrade jag lite extra i Vivian Höxbro's bok Knit Square och fastnade för Abstract stole.

Jag har gjort en egen variant både i färg och format men använt hennes ruta dvs 31m x 31m. Satt och ritade lite rutor för att fördela mina färger och gick sedan lös på stickandet. Kan nog erkänna att den egentligen inte tog fart förrän julskyltningen var färdgställd...dvs precis innan jul. Jag stickade totalt 115 rutor som fördelade sig 5 på bredden och 23 på längden. Efter en omgång i tvättmaskinen blev färdigt mått 37 x 175cm. Helt lagom!
Nu ståtar sjalen på skyltdockan i skylten men till nyår så skall den vara med på fest. Då blir det den lilla svarta med färgklick över axlarna. Skål!

Ni som läst min blogg tidigare jular vet att jag har en fallenhet för att köpa julgransprydnader under de resor som jag gör. Nytt i granen för i år är en stickad ren som inhandlades i Tallinn. Den hade stark konkurrens av ett litet ulligt får men till sist var det renen som fick följa med hem.
Äldste sonen var ju ute ock reste i början av året och han gillar att utmana sin mor med julgransprydnader i den lite mer smaklösa stilen. Vad sägs om detta vingförsedda skelett som han köpte i Mexico??


måndag 19 december 2011

Sista luckan öppnades och där var min favorit

Under senhösten när jag skrev om att jag höll på med julskyltningsstickandet så var det under några veckor en Swirl jag stickade. Det är en onepiece i lite mer klädsamt format är de Onepiece'ar som är så moderna nu.
Jag köpte boken Swirl av Sandra McIver i höstas och blev fast. Enkel design där garn, färger eller struktur får tala. Boken finns bl a på Adlibris och den rekommenderas.




Modellerna baseras antingen på cirklar eller ovaler och halsisättningen kan vara antingen centrerad eller icke centrerad. Min skulle absolut bli oval med ickecentrerad isättning. Det var jag övertygad om efter att ha bläddrat lite.
Om sanningen skall fram så blev det en cirkelformad jacka/kofta med centrerad isättning av den enkla anledningen att då fanns det ett mönster som passade till ett garn som jag ville testa. Koftan är stickad i Silk Garden Lite från Noro och det var en fröjd att sticka trots de lååååånga varven i början. Jag använde virkad uppläggning för att det skulle bli riktigt snyggt. Det var drygt för koftan stickas ju utifrån och in, men definitivt värt jobbet.
Den enda förändring mot mönstret som jag gjorde det var att jag lade till några varv för att få lite mer vidd i ärmarna. Det var lyckat för de blev lagom vida och hade nog annars suttit lite tight. Trots den lilla extra vidden så hade jag inga problem med att sy in ärmarna i den öppning som man skapar i mitten. Allt passade ihop.
Garnet fungerade jättebra. Vid ett par tillfällen så letade jag upp rätt färg i ett nystan för att få ärmarna lika. Dock slutade det endast med ett par småbollar garn som blev över.


Summa summarum - Jag är riktigt, riktigt nöjd!!

fredag 16 december 2011

Glöggkväll med boleros!!

Igår hade vi årets sista stickcafé med ett tydligt boleroinslag. Kanske var det Luther som gjorde att vi inte var fullt så många på caféet som vi brukar vara (man kanske skulle velat vara klar med boleron) eller var det julstressen som infunnit sig.

Nåväl, vi hade en jättetrevlig kväll full med ännu mer intressanta diskussioner än vad vi vanligtvis har. Ämnena som avhandlades sparar vi till ett senare tillfälle. Det viktiga var att glöggen smakade alldeles utmärkt och att pepparkakorna gav sin dos av snällhet. Glöggen var ICAs egna glögg och den får ett gott betyg. Den smakade traditionellt och gott.

Av de drygt 20 som handlat garn till boleron Fritt etter Setesdag hos mig, så vet jag att 8-10 är klara. Igårkväll var vi 5 som poserade när Anna tog foto.

Visst är det roligt med KAL? Här syns ju tydligt hur olika resultatet blir trots att garn och grundmönster är samma.

Lite roliga detaljer:

  • Fyra av oss stickade ihop alltihop ända upp till toppen, dvs steeken fick fortsätta och vi använde oss av Elisabeth Zimmermans beskriving av hur man stickar in ärmen. Kanon! Inga problem med ärmisättning med andra ord. Ärmarna gjorde vi smalare och kortare.
  • Två förlängde sina genom att förlänga partiet med lus. Inte genom att lägga till bårder med stjärnor eller andra mönster. Stilrent och snyggt.
  • Två av oss satte en lite dekoration i nacken. Min fick "Mammas lilla hjärta" och Anns en fi blomma.
  • Malin öste ett hav av blommor över ena axeln och spillde lite på ena ärmen.Hon var för övrigt färdig först. 
  • Irene gjorde en helt underbar höstvariant av boleron. Utsökt. Hon är, för övrigt, den enda som sytt i ärmarna. 
  • Anns bolero blev romatiskt ljusrosa i kanten och hon valde att virka den lilla "fluffranden".
  • Min fick inga blommor alls. Jag är liksom inte den typen. Nu när jag tittar närmare så fick faktiskt pappa också en symbol på boleron. Den ena smygmaskvirkade snurren kan utläsas till LeO. Så har pappa alltid signerat sina lärarhandlingar. Antar att det var den signatur man fick med namnet Lennart Olsson.
  • Min är skrynkligast!! Den har inte ens hamnat under någon fuktad duk... Hamnade direkt i butiken istället.  

tisdag 6 december 2011

Studiebesök hos Aade Lõng i Raasiku, Estland

Förra helgen gjorde jag käre M och Queen Mudd och hennes man en weekendresa till Tallinn.  Det var faktiskt våra män som kom på idén när de hjälpte mig och Mia på Uppstickaren 2011. Vad männen då inte visste var att en av mina garnleverantörer finns i en by utanför Tallinn.
Nu vet dom det, för vi inledde helt enkelt vår weekend med att hämta ut en hyrbil på flygplatsen och köra rakt ut på landsbygden till byn Raasiku.

Raasiku var en litet samhälle och vi hade inget problem att hitta fram till fabriken. Väl inne hittade vi Reet Palts som är säljansvarig och som jag mailat med tidigare. Reet visade oss runt och det var så häftigt att se hela processen.



Fabriken hade 40år på nacken men här snurrade allt på i full fart. Just när vi var där så var det gulgrönt garn överallt, men man höll på att gå över till spinna lilagrått.


När rundvandringen var klar så övergick jag till att plocka ihop en låda garn för leverans. Hittade ett jättesnyggt turkosmelerat garn, ett par olika röda toner och ett djuprött melerat samt några till som jag inte haft tidigare och som inte syns på deras hemsida. Jag tror att anledningen är att de tillverkar garn åt Kauni och därför är vissa färger inte deras egna standard färger utan finns bara när de legotillverkar.

Men jag kan erkänna - jag gillade inte hundhårsgarnet. Det luktade blöt hund så det fick inte något utrymme i lådan.


Väl på plats inne i Tallinn så besökte jag och Queen Mudd de flesta affärer med garn och stickat. Och i samtliga fanns garn från Aade Lõng. Inte i en enda hittade vi Kauni ettiketten. I en hittade vi några härvor med en kulör som jag varken så ute på spinneriet eller på hemsidan. Det visade sig vara färgen Africa som var färgat för Kauni. Jag köpte alla härvorna och tog med hem. Igår när jag kollade in bloggen Joyful Knitting så hade Linda köpt precis den färgen men från Kauni. Vilket sammanträffande!

Helgen innehöll god mat, en del regn men också en lördag med strålande sol och trevligt sällskap.
Helen hade varit vänlig och gett oss lite restips och restaurangtips så första kvällen följde vi hennes rekommendation och fixade bord på Peppersack. Medeltidsstil, rustik god mat och trevligt.

Lördagens och söndagens middagsställen hittade vi genom att leta på internet och i guideböcker. Det blev
von Krahli Aed resp Vanaema Juures. Båda rekommenderas varmt.

Om man gillar pannkakor får man inte missa Compressor. Lite studentikos, avskalad miljö men underbara pankisar!

Med andra ord var helgen fullproppad med upplevelser och Tallinn var en mycket trevlig upplevelse! Åk dit!



Lucka 2 - öppnades och besök av klåfingrig kund

Denna jul verkar gå i ett grönt tema i alla fall om man ser till vår julskyltning. Under lucka 2 eller i vårt fall paket 2 så hittade man en lång koft/jacka med snitt som en ridjacka. Den är stickad i Debbie Bliss Chunky Tweed efter mönstret Riding Jacket.

Fint snitt och bra passform. Garnet kan kännas lite hårt när man känner på härvorna med det var riktigt riktigt skönt att sticka med. Färgskalan är ljuvlig vilket inte gör saken sämre.

Ibland är man så efterklok. Men varför kan man inte drabbas av de kloka tankarna i förväg. Varför hade vi ett par fina Lovikkavantar stickade i Gotland liggande framme vid våra vantkit? Vaför hade vi inte bara en vante framme? Tja nu behöver jag ju inte fundera mer för nu har vi INGEN!!!!
Vem av alla de trevliga kunder som var inne igår tog dem? Jag tyckte ju att ni allihop var så artiga och misstänkte absolut inget innan de var borta.

Fy skäms!! Jag trodde att det var uppenbart att vi kämpar med att sticka upp saker för att kunna visa hur garnerna ser ut i uppstickat skick. Därför säger jag kategoriskt nej till att sälja våra uppstickade alster. Vi har helt enkelt inte tid att sticka nya igen. Just därför blir jag så arg och ledsen att vi nu har blivit bestulna på två olika saker, först ponchon och nu vantarna.