Är ju hemma nu och kan med gott samvete handarbeta och pyssla så mycket jag vill. Jag är lite fåordig kring mina beslut men kan avslöja att jag avslutade min anställning i förra veckan. Ni som följt bloggen i höst har märkt att jag inte precis har tillförts energi i mitt jobb utan att det varit en ständig dränering. Till sist när tankarna malt tillräckligt mycket så vet man vad man måste göra och jag gjorde det jag var tvungen att göra. Jag slutade. Detta jobbet hann jag vara på i 13 mån och min förra arbetsgivare var jag trogen i 20 år! Underligt!
Om ni fortsätter läsa min blogg kommer ni att få vara med om en mycket spännande fortsättning. Gör gärna det och skriv gärna kommentarer.
Så här i julpyssel-tider så kan jag erkänna att jag aldrig haft en dragning till den typen av pyssel. Jag tyckte nog inte ens att det var kul när sönerna var små. Så idag när jag pysslar så är det med stora tyglappar och har inte ett dugg med julen att göra. Jag fyndade det här fantastiska sammetstyget när en gardin- och inredningsaffär stängde i Malmö. Såg direkt framför mig att det skulle bli ett täcke till vår nya lila tv-soffa. Efter att ha vandrat hylla fram och hylla tillbaka på Stof och Stil så inköptes ett tunt teddytyg som skall bli foder. Antagligen så krävs lite förankring av framsida och baksida och det skall jag gör i korsen på det broderiet som redan är sytt på sammeten. Visst blir det fint? Hoppas bara att det inte luddar i evighet för då tröttnar nog maken.
måndag 14 december 2009
lördag 12 december 2009
Utslagen men på 9 reste hon sig igen
Knappast något handarbetat på 2v.
Knappast utanför huset på två veckor.
Knappast något läst på två veckor.
Jag trodde nog att jag med åren blivit bättre på att lyssna på min kropp men de senast 6v har tyvärr bevisat motsatsen. När en vanlig hederlig förkylning fullständigt golvar en då är man rätt slut och utan motståndskraft.
Nu har jag i alla fall tagit ett klokt beslut som kommer att påverka mig i positiv riktning och livet känns redan lättare.
Mina gröna muddar har varit färdiga ett tag men ljus och fotograf har saknats. Här syns dom när jag rotar i mitt lilla syskrin jag ärvt efter mormor. Jag tycker jag fick till lagom mycket ludd som pälskant och det strama pärlmönstret känns bra. Mer detaljer finns på min Ravlerysida. Ni hittar mig som TantThea. Nu när jag två gånger erkänt mig besegrad i kampen mot muddarna så återstår bara att också bli en muddanvändare. Den tiden närmar sig.
För tillfället pågår en sjalvirkning som snart kommer att presenteras. Lite mormorsstuk i svart och ett par rejäla kontrastfärger. Tror den blir snygg till en jeansjacka i vår.
När jag satt och surfade från blogg till blogg häromdagen hittade fantastiskt trevlig keramik hos Ulrika Olsson. Måste även tipsa om hennes utlottning. Hon firar 200 inlägg med att lotta ut ett par supersnygga muggar. Dem skulle jag hemskt gärna vilja vinna. Visst är de häftiga!
Knappast utanför huset på två veckor.
Knappast något läst på två veckor.
Jag trodde nog att jag med åren blivit bättre på att lyssna på min kropp men de senast 6v har tyvärr bevisat motsatsen. När en vanlig hederlig förkylning fullständigt golvar en då är man rätt slut och utan motståndskraft.
Nu har jag i alla fall tagit ett klokt beslut som kommer att påverka mig i positiv riktning och livet känns redan lättare.
Mina gröna muddar har varit färdiga ett tag men ljus och fotograf har saknats. Här syns dom när jag rotar i mitt lilla syskrin jag ärvt efter mormor. Jag tycker jag fick till lagom mycket ludd som pälskant och det strama pärlmönstret känns bra. Mer detaljer finns på min Ravlerysida. Ni hittar mig som TantThea. Nu när jag två gånger erkänt mig besegrad i kampen mot muddarna så återstår bara att också bli en muddanvändare. Den tiden närmar sig.
För tillfället pågår en sjalvirkning som snart kommer att presenteras. Lite mormorsstuk i svart och ett par rejäla kontrastfärger. Tror den blir snygg till en jeansjacka i vår.
När jag satt och surfade från blogg till blogg häromdagen hittade fantastiskt trevlig keramik hos Ulrika Olsson. Måste även tipsa om hennes utlottning. Hon firar 200 inlägg med att lotta ut ett par supersnygga muggar. Dem skulle jag hemskt gärna vilja vinna. Visst är de häftiga!
onsdag 2 december 2009
Igobba colbin mydose ad ifyou fifit'sfuddy, well, it'snot!

Precis så här känner jag mig. Igår, inte ens uppe ur sängen. Idag, totalt sönderhostad hals och med djävulsk träningvärk i hostmusklerna.
Jag har använt handsprit, inte träffat jättemycket människor och ändå blev det så här.
Kloka människor i min omgivning säger att jag inte hade någon motståndskraft kvar efter den stressreaktion jag haft precis. Antagligen har de rätt.
Nu återgår jag till mitt honungsthé och min deckare. Inte ens virkningen lockar....
söndag 29 november 2009
Glad som en liten pippifågel
Det halsonda har övergått i en förkylning och idag är jag både uppe och påklädd. Passade på att be yngste sonen om fotohjälp medan ljuset fortfarande var ok.
Fortsett från förkylningen så känns det förträffligt. Min brosch från Lisa Toft är som klippt och skuren för den lite grova känslan i sjalen. Är jättenöjd med resåren som håller ihop vidden så där lagom mycket. Till sist är jag väldigt tilfreds med att drygt ett nystan Bergå-garn som verkligen legat till sig, till sist kom till användning.
Mina gröna muddar är nästan klara och jag har bara kvar att göra en "pälskant". Är rätt trött på att hålla i de tunna stickorna och ser framemot ett nytt projekt. Egentligen behöver jag ta tag i O's tröja men vill nog prova lite mer på honom så jag tror det blir julens stora projektsatsning.
Eventuellt blir nästa projekt en färgglad virkad sjal. Vi får se...
lördag 28 november 2009
Det var tider det
Shit! Idag skulle jag och maken varit och hälsat på en kompis och hennes man, som jag umgicks fruktansvärt tätt med när jag läste i Lund på 80-talet. Tyvärr har jag så där räligt ont i halsen och vill inte riskera att smitta någon och på måndag är det dags för influensasprutan och då vill jag vara kurant igen. Därför fick jag börja dagen med att ringa och lämna återbud.
Efter samtalet kom minnena fram. Vi två startade faktiskt en Elisabeth-klubb där samtliga medlemmar (vi var 4) studerade vid Kemiteknik och med inskrivningsår 1978. Vi var alla så ovana att vara omgivna av tjejer med samma förnamn att vi helt enkelt var tvungna att göra något. Klubben som bestod av Larsson, Svensson, Forsgren och Olsson, drev stickcirkel och lyfte bidrag från någon kursverksamhet.
Larsson och jag var tajta kompisar och var nog de drivande bakom stickcirkeln. Jag kommer ihåg att stickningen oftast fanns nerstoppade i skinnryggsäcken som var obligatorisk "skolrygga".
1983 kom E upp och hälsade på i vår sommarstuga och vi tillbringade flera dagar med att färga ullgarn. Hittade bilder där vi krossar cochenill-löss med hammare, kokar garn i jättestor koppartunna över öppen eld och även bilder på oss där vi stolt visar upp slutresultatet.
Något säger mig att utvecklingen gått framåt. Eller hur?
Efter samtalet kom minnena fram. Vi två startade faktiskt en Elisabeth-klubb där samtliga medlemmar (vi var 4) studerade vid Kemiteknik och med inskrivningsår 1978. Vi var alla så ovana att vara omgivna av tjejer med samma förnamn att vi helt enkelt var tvungna att göra något. Klubben som bestod av Larsson, Svensson, Forsgren och Olsson, drev stickcirkel och lyfte bidrag från någon kursverksamhet.
Larsson och jag var tajta kompisar och var nog de drivande bakom stickcirkeln. Jag kommer ihåg att stickningen oftast fanns nerstoppade i skinnryggsäcken som var obligatorisk "skolrygga".
1983 kom E upp och hälsade på i vår sommarstuga och vi tillbringade flera dagar med att färga ullgarn. Hittade bilder där vi krossar cochenill-löss med hammare, kokar garn i jättestor koppartunna över öppen eld och även bilder på oss där vi stolt visar upp slutresultatet.
Något säger mig att utvecklingen gått framåt. Eller hur?
onsdag 25 november 2009
Natt hela dagen
Idag blev det aldrig ljust i Malmö. Inte ens mitt på dagen. Det var som om det låg ett tjockt ogenomträngligt lock över hela staden.
Jag är på min första arbetsvecka efter en period hemma och vet inte om tröttheten idag har att göra med vädret eller om min oerhörda trötthet hänger samma med att jag faktiskt inte mått så bra under några veckor. Man kanske inte omedelbart är tillbaka på full effekt utan måste räkna med att det är lite jobbigt och tröttande i omstarten.
Den tid jag får på tåget är i alla fall guld värd. Den ger mig en stunds stickning och tid för eftertanke.
Efter att ha läst Queen Mudds inlägg där hon skrev att hon funderade på en Möbiuskurs så var jag bara tvungen att själv prova. Jag älskar det här momentet med att fundera och försöka förstå. Hittade lite Bergå två-trådigt ullgarn som köptes 1987 (har kvittot kvar) och som låg och väntade på att bli en sjal.
Lyckades få till så att mina 3a, 3r kom mitt för varandra på de båda halvorna och på det sättet ger ett enhetligt utseende över hela sjalen.
Jag kan redan se hur fin den kan bli med en Lisa Toft brosch fastsatt.
Mitt andra muddprojekt går också det framåt. Jag är inne på de sista 30%. Den här gången har jag dessutom gjort muddarna riktigt tajta och hoppas att de kommer att hålla formen bra. Jag gillar det strama utseendet.
Alldeles strax är det dags för soffan och ytterligare ett avsnitt av Morden. Förra avsnittet avslutades ju med en riktig "cliff hanger". Spännande att se hur det går i detta!
söndag 22 november 2009
Jag kapitulerar!!
Det blev knock out i första matchen direkt. Jag hade nog aldrig riktigt någon chans. Min motståndare var för rutinerad och hur jag än hukade mig, steppade åt sidan eller gömde mig i ringhörnan så var det aldrig någon riktig match. Eller var det så att jag gav upp i första minuten?
Nej, det tror jag inte. Jag var allt lite på kamphumör under planeringen och tyckte tandpetarna var tunna att hålla i och att det lätt blev krokiga, men efter en liten stund var jag nog rätt så såld. Fram över kan ni räkna in mig i muddmaffian om detta kan räknas som mitt inträdesprov.

Vad var det då som hände?
Stickor nr 1,5
Garn - Drops alpaca 2925 Orange mix
Pärlor från Panduro 2,7mm
Jag virkade en sträng med drygt 41m i ett avvikande garn och sedan plockade jag upp upp 41m med alpacagarnet i de virkade maskorna. Därefter stickade jag 2m i kanten innan jag började med första pärlan i kantmönstret (se förra inlägget). Totalt blev de 8 triangelspetsar i kanten mot fingrarna och den breda mönsterbården började samtidigt med 4:e spetsen (syns också på mönsterbilden i förra inlägget).
För att få ihop mudden så tog jag bort den virkade delen i början av stickningen och plockade upp maskorna nerifrån (blir då en mindre än i den riktiga stickriktningen). Sedan placerade jag dem varannan från upplägget och varannan från avslutet på en gemensam sticka och stickade ett varv samtidigt som jag avmaskade. Den sista ensamma maskan märks inte när man fäst tråden.
Nu är nästa muddpar på G. Det blir ett stramare pärlmönster med kvadrater, inslag av Pillpi och sedan skall jag antingen virka eller sticka en lite bredare pälskant i långsidorna. Jag får se hur det känns och ser ut när jag kommer längre.
Igår köpte jag mina första MBT-skor. Ni vet de där som man rullar fram med och som skall ha sitt ursprung i hur massajerna rör sig. Har tittat på den länge men inte riktigt känt att jag ville lägga de pengarna plus att jag inte tyckte att jag hade ett riktigt behov av skorna utan mest nyfiken.
Nej, det tror jag inte. Jag var allt lite på kamphumör under planeringen och tyckte tandpetarna var tunna att hålla i och att det lätt blev krokiga, men efter en liten stund var jag nog rätt så såld. Fram över kan ni räkna in mig i muddmaffian om detta kan räknas som mitt inträdesprov.

Vad var det då som hände?Stickor nr 1,5
Garn - Drops alpaca 2925 Orange mix
Pärlor från Panduro 2,7mm
Jag virkade en sträng med drygt 41m i ett avvikande garn och sedan plockade jag upp upp 41m med alpacagarnet i de virkade maskorna. Därefter stickade jag 2m i kanten innan jag började med första pärlan i kantmönstret (se förra inlägget). Totalt blev de 8 triangelspetsar i kanten mot fingrarna och den breda mönsterbården började samtidigt med 4:e spetsen (syns också på mönsterbilden i förra inlägget).
För att få ihop mudden så tog jag bort den virkade delen i början av stickningen och plockade upp maskorna nerifrån (blir då en mindre än i den riktiga stickriktningen). Sedan placerade jag dem varannan från upplägget och varannan från avslutet på en gemensam sticka och stickade ett varv samtidigt som jag avmaskade. Den sista ensamma maskan märks inte när man fäst tråden.
Nu är nästa muddpar på G. Det blir ett stramare pärlmönster med kvadrater, inslag av Pillpi och sedan skall jag antingen virka eller sticka en lite bredare pälskant i långsidorna. Jag får se hur det känns och ser ut när jag kommer längre. I lampans sken igårkväll så fick inte pärlorna godkänt. Jag tyckte att de var alldeles för guldiga jämfört med det gråa,men idag i dagsljus så plockar de faktiskt upp mer den gröna tonen ifrån garnet och det får följa med vidare på färden.
Måste erkänna att jag kapitulerat på en front till. Kan man egentligen det? Kapitulera på två fronter?
Igår köpte jag mina första MBT-skor. Ni vet de där som man rullar fram med och som skall ha sitt ursprung i hur massajerna rör sig. Har tittat på den länge men inte riktigt känt att jag ville lägga de pengarna plus att jag inte tyckte att jag hade ett riktigt behov av skorna utan mest nyfiken. Team sportia har ett erbjudande just nu där man kan skaffa ett par riktigt stilrena skor för 1495kr och då började vi närma oss en nivå då jag kunde testa. Den verkliga anledningen till inköpet är en konstaterad artros i stortåleden som dels gör att jag har dålig känsel i tån men även en värk som kommer och går (haha).
Just igår hittade jag inga skor här hemma som kunde avlasta tån och ett redan tidigare inplanerat besök på Väla resulterade i ett par skor. Mina 30min testanvänding igår kändes bra. Jag fick varken träningsvärk eller ont i fötterna. Och alldeles strax skall skorna på igen för lite mer provgång inomhus. Min tanke är att de dagar då artrosen inte ger sig tillkänna så mycket så kommer jag att använda vanliga skor, för det är bra att använda lederna, men när jag har ont och av den anledningen helt felbelastar foten så kommer mina MBT-skor att åka fram.
Är det någon annan som har testat kombinationen? Artros i stortå och MBT? Skriv gärna en kommentar i så fall. Skriv förresten gärna kommentar även om du är helt normal och trippar fram genom livet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)









