Idag kände jag mig så hyfsad att det var dags för mig att dra mitt strå till stacken i julförberedelserna. Maken hade inhandlat rejält med färs och den kryddades sedvanligt med mycket färsk rosmarin.Det nya för mig var att jag testade att tillaga alla köttbullarna i ugnen. Birgitta, min kollega på gamla jobbat har alltid pratat så varmt om detta tillagningssätt. Bära eller brista. Jag kollade lite på nätet om tider och temperatur och skickade sedan in köttbullarna på 250 grader med varmluften påslagen.
En behaglig doft spred sig i köket och manfolket fanns hel plötsligt på plats för att kolla. Tänk så lättdiskat det var! Inte helt oväsentligt.
Nu har maken tagit plats vid köksbänkarna och steker strömming och lägger in sill. Vi testar varje år nya inläggningar av både sill och kryddningar av snaps. Snapsarna för året heter Edsbackakrogs julsnaps och Stegesunds aquavit.
Den förstnämnda kryddas med både sötmandel och bittermandel och den sistnämnda har citrusinslag och på slutet lite genever. Riktig avsmakning återstår.
Annars pågår virkning i smyg. Yngste sonen upptäckte nu när kylan kommit att han inte har några bra vantar. Ojoj bara ett fåtal dagar till jul! Fick helt enkelt kasta mig över vantvirkning. Till hans vantar har jag tagit rester av Opal stickgarn. Kom ganska snabbt fram till att vantstandarden antagligen inte var så hög hos äldste sonen heller. Han kommer att få vantar i dubblet Bergågarn. En tråd av det jag gjorde min möbius i och en tråd blåmelerat. Riktigt snyggt. Hoppas nu inte tentaläsningen är så tradig att han fördriver tiden med att kolla mammas blogg, då blir det ju liksom ingen överraskning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar