NY del 3 - Äntligen lite shopping

Redan innan vi for iväg till New York så hade jag kollat in var jag kunde köpa The Fine Line av Grace Anna Farrow. Blev lycklig när jag såg att Knitty City skulle ha den. Knitty City ligger väster om Central Park och inte så långt från American Museum of Natural History och det var ju rätt bra läge med tanke på att jag skulle få till ett besök där också.

En av mina stickande cafégäster, Ingela, hade berättat att butiken tillhörde den mer stökiga varianten och det stämde.

Längst ut mot gatan fanns deras tidskrifts och bokavdelning. Den var mycket imponerande. De hade helt enkelt massor av böcker och tidningar. I hyllor, i travar på bord, stolar och på golv. Jag letade länge efter The Fine Line men kunde inte hitta den. Bad om hjälp men tyvärr var väl inte resultatet så förvånande. I datorn kunde de se att de hade The Fine Line men i verkligheten var det dessto svårare att hitta den.

- Tyvärr så har vi inte hunnit plocka upp allt. Vi har massor av böcker på lagret. Men vi hör gärna av oss när vi hittat den, sa tjejen som hjälpte mig leta.

Nåväl. Hittar man inte det man söker får men handla det man hittar. Eller hur? Det fick ju bli ett par kompansationsköp istället. Hittade Poetry in stitches av Solveigh Hisdal och Mens Knits av Erica Knight.

Hos Knitty City hade de lite andra garner än i de andra butikerna. Det fanns mer inhemska märken än hos tex Purl Soho. Visst fanns det kända märken också men de har jag sett tidigare. Hittade tex ett nystan från Tedman & Kvist bakom disken. Ja jag var verkligen bakom disken. Anledningen heter Ravelry.

En resa till NY kan ju inte sluta helt utan garninköp och här hittade jag ett bulkigt garn från Brown Sheep Company som jag tyckte skulle passa till Harmonia's Rings Cowl av Silvia Harding. Hade inte koll på vare sig namnet eller mönstret men visste att Malin har stickat en. Sagt och gjort. Fick låna butikens dator. Loggade in på Ravelry och hittade mönstret och kom fram till att jag behövde 3 nystan av Lambs Pride (85% ull, 15% mohair) från Brown Sheep Company.

Även om jag nu inte fick gå ut med den sjalbok jag planerat köpa så hittade jag i alla fall lite garn som kunde vara lämpligt att använda till någon sjal när jag i framtiden är ägare till boken. Letade efter något tunt sjalgarn som inte skulle vara melerat men finnas i flera färger. Lycka! Jag hittade Zephyr ett sjalgarn i Merino och Silke och färgerna som fanns var så snygga. Inte så dyrt. 12$ för 50g och 560 yrds.

Inne hos Knitty City var det full aktivitet. Någon nystade garn, ett par satt och stickade och det skedde lite upplockning i hyllor. Rörigt men mysigt.

Här fanns gott om uppstickade plagg och allt såg kreativt ut men kanske trots allt rätt alldagligt. Jag blev givetvis aldrig uppringd om att de hittat boken. Gjorde mig faktiskt omaket att göra ett andra besök men det slutade framför en nerdragen metalljalusi. Stängt på tisdagar! Typiskt!

Vi hann även med några bokhandlar. Som ni ser så adderade jag lite tyngd till packningen. Tidningar och böcker väger en del.

Under resten av vistelsen gjorde vi typiska turistgrejor. Vi besökte Ellis Island. Det var ju där som immigranterna (1892-1924) anlände som första anhalt i USA. Jag har många släktingar som utvandrade. Min mormor, som blev väldigt senil, tog på slutet av sin levnad avsked av sina tre bröder dagligen. Hon var nämligen en liten flicka som vinkade av tre sina tre äldre bröder Harry, Magnus och Nathan när de for iväg. Mamma var inte säker på vilket år de for men nu när jag kunde söka i passagerarlistorna så hittade jag dem. De var alla på ett och samma fartyg och de anlände till NY 26 maj 1911. Bröderna var alltså 27 år, 22 år och 20 år när de åkte och mormor var åtta år när hon stod i Nosaby och tog farväl.

Bagagehallen på Ellis Island

Passagerarlistan över Lusitania som avgått från Liverpool. Bröderna finns på rad 3, 5 och 6. Här står även resultatet på deras läkarundersökning, att de var läs och skrivkunniga och att de skulle resa vidare till Minnesota. Vilka öden! Harry var gift i Sverige och hans hustru Ida, reste efter på hösten 1911. Det är rätt gripande att tänka på att 1,5 miljoner svenskar utvandrade under 1800-talets andra halva och början på 1900-talet.

I New York är det alltid något på G. Här hamnade vi mitt i en filminspelning. Kameran finns på trehjulingen i mitten. Vi såg scenen tas om åtminstone 3 ggr.

Jag vaknade av att några sirener överröstade AC i vårt sovrum en natt. Tittade ut och så det här nedanför fönstret. Som tur var var det falsklarm.

Vi såg New York Yankees spela. Fick faktiskt se en homerun men annars var det glest mellan händelserna. Det roligast var gubbarna som krattade gruset och deras YMCA-dans i pausen....

På detta sätt avslutar jag min lilla utflyckt i NY och nästa inlägg handlar om min shale, för den blev klar igår:)