Avvägningen

Idag har Catthis och jag haft besök av ytterligare en garnförsäljare. Vi funderade, vände och vred och funderade lite till i 3,5 timmar. Till sist kändes det som om vi faktiskt justerat åt rätt håll.

Att öppna en garnbutik i slutet av februari är inte helt lätt. Jag vill nog inte påstå att det någonsin är lätt, men tidpunkten i detta fallet är inte helt optimal. Hade jag fått välja och fritt sätta ett öppningsdatum så hade det givetvis blivit vid inledningen av hösten, men nu blev det inte så. Nu var läget som det var. Jag behövde något positivt och lockande och Garn-ateljén skulle stänga. Mitt hjärta och min hjärna skrek både "Slå till!" och "Det är nu eller aldrig". Därför blev det så att Tant Thea öppnar alldeles i slutet av vintersäsongen och innan vårsäsongen börjat.

Det är med detta i fokus som vi nu sitter och plockar ihop garnsortimentet. Vi väljer lite tjocka garner, lite året runt-garner och sedan plockar vi lite av det som komma skall. Svårt, svårt!

En fördel i det hela är att om man jämför med för 10-20 år sedan så finns det så mycket mer mjuka merino- och alpaka-garner som faktiskt är underbara att bära hela året om. För var ju ullgarnerna så sträva och stickiga. Nu kan man ju faktiskt tro, förlåt uttrycket, att det har insmugit sig akryl i dem, för de är ju så lena och sköna att ha direkt emot huden.

De två säljare som vi haft besök av, har båda haft akrylgarner i sitt sortiment. Ingen av dem har fått plocka upp garnproverna ens. Man kände sig lite obstinat och kaxig när man sa "tack men NEJ tack".

Vad gäller färger så plockar vi både av enfärgat och av dessa härliga melerade garner som finns i alla möjliga tjocklekar och kvaliteter. Vi väljer både naturfärger och pastell, gråskalor och färgstarkt. Och sist men inte minst, så försöker vi plocka in en del ekologiska garner.

Igår beslutade jag mig även för att Tant Theas kunder kommer att få bära hem garnet i papperskassar och papperspåsar. Detta känns också helt rätt. Vi kommer att ha etiketter som vi klistrar på, istället för att få färdigtryckta påsar.

Måste även instämma med den som myntade att det nog inte finns något ont som inte har något gott i sig. Tack vare att jag sumpade till masonitkryssen härom dagen, så har jag nu lyckats få till ännu bättre pris på både skivor och sågning. Jag sjunger nämligen i St Olofs Gospelkör och är körkompis med en man som har lantmanna-affär. Han har plockat fram skivor till samma kvalitet men till lägre pris och dessutom gett mig bättre pris på sågningen än den jag var erbjuden härom dagen. Summa sumarum så sparade jag in det jag sumpade plus lite till. Inte helt fel, eller hur?

Allra sist kommer det viktigaste. Catthis har idag skrivit under anställningspapperna och börjar den 15 februari! Underbart! Vi är båda medvetna om att vi är två viljestarka damer, fulla med idéer och uppfattningar. Med andra ord kan det komma fantastiskt mycket ut ur våra händer men vi får nog också vara beredda på att det kan slå gnistor. Jag ser enormt mycket framemot den 15:e när vi äntligen skall få gå från ord till handling. Att bara ha allt i huvudet, i excelfiler och i pärmar kan inte mäta sig med att få se och ta på det vi beslutat att sälja. Jag bara längtar!